En diskussionsdag där forskning, juridik, renskötsel och praktisk erfarenhet möts kring intrång i renskötselområde

Datum: den 19 oktober 2027

Plats och lokal: Uppdateras inom kort


Deltagande: Fysiskt på plats, eller digitalt via länk


Tider: klockan 09:00 och avslutas klockan 17:00


Pris per deltagarplats: 9 800 SEK exkl moms

Intrång i renskötselområde är en av de mest komplexa frågorna inom svensk markanvändning


När gruvor, energi, infrastruktur och andra samhällsviktiga projekt möter renskötsel uppstår frågor där juridik, forskning, markanvändning och praktisk erfarenhet behöver vägas samman.


Renskötseln behöver samtidigt förstås som mer än ett rättighetssystem och en markanvändning. Den är också en kulturbärande näring och ett kunskapssystem, där förutsättningarna är nära knutna till landskapets funktion och hur landskapet används och förändras över tid.


Hur bedöms faktisk påverkan? När blir påverkan ett rättsligt relevant intrång? Hur kan kumulativa effekter förstås när flera markanvändningar påverkar samma landskap? Och hur omsätts detta i bedömningar av väsentlig skada, ersättning, värdering och renbetesgäld?


Diskussionsdagen tar ett helhetsgrepp – från renskötselns förutsättningar och landskapets funktion, via kumulativa effekter, kunskapsunderlag och metodik, till juridisk prövning, intrång, värdering och ersättning.

Intrång i renskötselområde – Rättsliga ramar, forskning, metodik och praktiska erfarenheter

När komplexa markanvändningsfrågor kräver flera perspektiv

Från landskap och påverkan till juridiskt intrång

En central fråga under dagen är hur man går från en faktisk förändring i landskapet till en bedömning av påverkan – och vidare till ett eventuellt rättsligt intrång.


Under dagen diskuteras bland annat:

  • Renskötselns förutsättningar, rättigheter och funktionella landskap
  • Renskötseln som kulturbärande näring och kunskapssystem
  • Kumulativa effekter och flera samtidiga markanspråk
  • Metodik, kunskapsunderlag och osäkerheter
  • Hur forskning och erfarenhetsbaserad kunskap kan komplettera varandra
  • Juridiska prövningar, intrång och väsentlig skada
  • Ersättning, värdering och renbetesgäld
  • Hur olika markanvändningsintressen kan mötas och vägas mot varandra

Programmet och de medverkande aktörerna inför diskussionsdagen är fastställda. Programmet kan komma att justeras och förtydligas något fram till genomförandet för att ytterligare utveckla dagens innehåll och upplägg.

En diskussionsdag – flera kunskapsperspektiv

Dagen är utformad för att skapa dialog mellan forskning, juridik, renskötsel och praktik.

Renskötseln bidrar med traditionell och erfarenhetsbaserad kunskap om hur markanvändning och förändringar i landskapet påverkar verksamheten och dess långsiktiga förutsättningar.

Juridiken belyser rättsliga ramar, samiska rättigheter, praxis, intrångsbedömningar, bevisning, markåtkomst samt värdering och ersättning.

Forskning bidrar med perspektiv på renskötsel, landskap, markanvändning, kumulativa effekter, styrning, samverkan, metodik och osäkerheter.

Markägare, exploatörer och andra berörda aktörer bidrar med erfarenheter från komplexa projekt och de avvägningar som behöver göras i praktiken.

Målet är inte att förenkla målkonflikterna, utan att förstå dem bättre och skapa bättre förutsättningar för välgrundade beslut.

Vad får du med dig från dagen?

  • renskötselns historiska, kulturella, rättsliga och praktiska förutsättningar
  • hur funktionella landskap och förändrad markanvändning påverkar renskötseln
  • hur kumulativa effekter kan förstås och analyseras
  • vilka kunskapsunderlag och metoder som kan behövas
  • hur osäkerheter och kunskapsluckor kan hanteras
  • hur forskning, traditionell och erfarenhetsbaserad kunskap kan komplettera varandra
  • hur påverkan omsätts till juridiska bedömningar av intrång, väsentlig skada och ersättning
  • vad som krävs för mer robusta, transparenta och förutsebara beslut

Målgrupp

  • mark- och fastighetsansvariga
  • jurister och advokater inom fastighets-, miljö- och markrätt
  • ansvariga för markåtkomst, tillstånd och prövningsprocesser
  • projektledare och exploateringsansvariga
  • miljö-, MKB- och tillståndskonsulter
  • värderare och skadereglerare
  • markägare, exploatörer och verksamhetsutövare
  • myndigheter, kommuner och andra offentliga aktörer
  • forskare och andra som arbetar med renskötsel, markanvändning och samhällsplanering

Diskussionsdagen riktar sig till personer som i sitt arbete hanterar frågor om markanvändning, markåtkomst, tillståndsprocesser, intrångsbedömningar, renskötsel och större mark- och infrastrukturrelaterade projekt.


Den är särskilt relevant för:

Varför detta är särskilt relevant

Detta är ett område som länge varit komplext, men där kraven på kvalitet i bedömningar nu är högre än någonsin.

  • Intrång sker i allt större omfattning och i mer komplexa sammanhang
  • Flera projekt och markanvändningar samverkar och skapar kumulativa effekter
  • Kraven på rättssäkerhet och transparens har skärpts
  • Bedömningar ifrågasätts i högre grad, i domstol och i samhällsdebatten
  • Forskningsbaserad kunskap finns, men används ännu inte fullt ut i praktiken

Medverkande aktörer

Image

Camilla Wikland

Advokat, Hope Advokater AB

Anna Skarin

Anna har forskat om renar och renskötsel i över 25 år och är sedan 2021 professor i Renskötsel vid SLU. Hennes forskning handlar om hur renskötsel påverkas av klimat- och miljöförändringar. Tillsammans med renskötseln undersöker hon bland annat vad som styr renarnas rörelsemönster och hälsa, samt hur dessa påverkar möjligheten att nyttja betesmarkerna och upprätthålla en livskraftig produktion.


Fredrik Warnquist

Expert inom fastighetsrätt. Civilingenjör i Lantmäteri LTH. Fredrik jobbar till vardags som lärare vid lantmätarutbildningen på LTH. Fredrik har arbetat som både statlig och kommunal förrättningslantmätare.Han är särskild ledamot i Mark- och miljödomstolen och ordförande i Samhällsbyggarnas juridiksektion.

Professor Renskötsel, Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Docent, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Under de senaste drygt 25 åren har Pers forskning handlat om hur olika former av markanvändning (skogsbruk, energiproduktion, gruvor och infrastruktur) påverkar renen och den samiska renskötseln. Här utgör arbetet med att stödja samebyarna utveckling av sina Renbruksplaner en central del. Forskningen innefattar mångsidiga och ofta tvärvetenskapliga metoder där både vetenskaplig- och urfolkskunskap integreras. Forskningen handlar både om att bedöma påverkan och om att identifiera lösningar som gagnar renskötseln i relation till annan markanvändning.


Per Sandström

Advokat med 25 års erfarenhet av rättsliga frågor kopplade till markanvändning, exploatering och samiska rättigheter. Camilla arbetar med frågor i gränslandet mellan juridik, samhällsbyggnad och rättighetsperspektiv, med särskild erfarenhet av mål och processer som rör intrång, tillstånd och påverkan på renskötselområdet.

Amanda Mikaelsdotter

Advokat, Hope Advokater AB

Advokat med inriktning mot miljörätt, mänskliga rättigheter och frågor kopplade till markanvändning och exploatering i renskötselområde. Arbetar med rättsliga frågor som berör samebyar och påverkan från bland annat gruvor, vindkraft, vattenverksamhet och infrastrukturprojekt.

Tomas Marsja

Ordförande i sameby med lång erfarenhet av frågor kopplade till renskötsel, markanvändning och samrådsprocesser i renskötselområde.

Tillför praktiska erfarenheter och perspektiv från arbete med frågor som rör intrång, påverkan och långsiktiga avvägningar vid mark- och infrastrukturprojekt.

Frida Wästling

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Jurist och regionalt sakkunnig inom äganderätt, skog och vilt med särskilt fokus på markanvändning, intrångsfrågor, ersättningsfrågor och äganderätt

Björn Galant

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Näringspolitisk expert med fokus på äganderätt, markanvändning och intrångsfrågor

Christina Allard

Jur.dr., professor i rättsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Christina arbetar vid Luleå tekniska universitet som professor i rättsvetenskap. Hennes forskningsintresse rör mark-, miljö- och naturresursrättsliga frågor, särskilt i förhållande till konkurrerande markanvändning och jämförande urfolksrätt. Hon har tidigare varit anställd vid juridiska fakulteten, UiT Norges arktiska universitet, och koordinerar sedan länge ett nordiskt forskarnätverk för same- och urfolksrätt (NORSIL). Hon både leder och deltar i tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Christina är en uppskattad föreläsare med lång erfarenhet av att analysera komplexa rättsliga frågor som skär genom flera rättsområden, däribland rättshistoria, fastighetsrätt, konstitutionell rätt, komparativ rätt och folkrätt.

Karin Beland Lindahl

Biträdande professor i statsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Forskningsledare, Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum

Karin är biträdande professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och forskningsledare vid Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum. Hennes forskning handlar om politik och förvaltning av mark och naturresurser, med särskilt fokus på samiska och andra urfolksperspektiv, planering, samverkan och hantering av markanvändningskonflikter. Hon har lång erfarenhet av tvärvetenskaplig och deltagandebaserad forskning om de komplexa målkonflikter som uppstår i mötet mellan olika samhällsmål, naturresursanvändning och samiska intressen och rättigheter.

Berit Söderfalk

Doktorand, Luleå tekniska universitet

Berit är doktorand vid Luleå tekniska universitet och forskar om markersättningsfrågor med särskilt fokus på renskötselrättsinnehavares rätt till ersättning vid olika former av markintrång. Hennes forskning behandlar de rättsliga och praktiska utmaningar som uppstår vid tillämpningen av dagens ersättningsregler och hur renskötselrättens särskilda karaktär förhåller sig till det befintliga ersättningsrättsliga systemet. Arbetet syftar till att belysa den komplexa tillämpningsproblematik som uppstår när intrång i mark berör renskötselrätten och frågan om vem som har rätt till ersättning och på vilka grunder.

Kristin Nilsson

Gruppchef Norrbotten Miljö, Sweco Sverige AB | Jokkmokk

Kristin Nilsson är gruppchef för Norrbotten Miljö på Sweco, med bas i Jokkmokk. Hon arbetar med rennäringsutredningar i en region där frågor om samhällsutveckling, miljö, markanvändning och renskötsel ofta möts.I sin roll på Sweco möter Kristin de praktiska frågeställningar som uppstår i komplexa projekt och tillståndsprocesser, där olika markanvändningsintressen behöver hanteras och där kunskapsunderlag, miljöbedömningar och dialog mellan berörda aktörer är centrala delar.

Civilingenjör i Lantmäteri LTH

Kajsa Kuoljok

Forskare, Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum

Postdoktor, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Kajsa Kuoljok är forskare vid Ájtte-museet, och postdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Under de senaste åren har hennes etnologiska forskning inriktats på användningen av teknik inom renskötseln. Hon har även publicerat arbeten om praktiska frågor inom tillämpad etik i Sápmi.

Joel Mårtensson

Advokat och partner, Mannheimer Swartling Advokatbyrå

Joel har erfarenhet av komplexa miljörättsliga frågor och tillståndsprövningar. Under diskussionsdagen bidrar han med ett juridiskt perspektiv på de avvägningar som aktualiseras när industriella projekt och andra markanvändningsintressen möts. Hans medverkan kompletterar dagens övriga perspektiv och knyter an till frågor om rättsliga ramar, tillståndsprocesser och hur olika intressen hanteras i komplexa projekt.

Dialog förs löpande med ytterligare representanter från myndigheter, rättsväsende, politik, förtroendevalda samt samhällsbyggnads- och infrastruktursektorn. Därav kan ytterligare medverkande aktörer och perspektiv tillkomma fram till genomförandet av dagen.

Judit Johansson Malmgren

Doktorand och forskare i historia, Luleå tekniska universitet (LTU)

I sitt avhandlingsarbete undersöker Judit historisk markanvändning, naturresursutvinning och hur historia får betydelse i dagens markanvändningskonflikter i norra Sverige. Hon har medverkat i flera historievetenskapliga utredningar på uppdrag av Justitiekanslern om historisk bosättning och markanvändning i områden som i dag utgör Talma och ytterligare samebyar som väckt talan mot staten efter Girjasdomen, och har särskilt undersökt hur historieskrivning används och får auktoritet i rättsliga och politiska processer kring mark- och nyttjanderättigheter. Därutöver deltar hon i ett antal forskningsprojekt om naturresurskonflikter, demokrati och industriell omställning.

Vid diskussionsdagen bidrar Judit med ett historievetenskapligt perspektiv på hur kunskapsunderlag avgränsas, värderas och används och hur metodval, källkritik och osäkerheter påverkar bedömningar när olika markanvändningar, rättigheter och samhällsintressen möts samt vad detta innebär för möjligheten att fatta välgrundade och legitima beslut.


Datum: den 19 oktober 2027.

Deltagandeform: Fysiskt deltagande, eller digitalt via länk.

Plats och lokal: Uppdateras inom kort.

*Gällande logi: Information om logi och bokning uppdateras och publiceras när platsen för diskussionsdagen är fastställd. Deltagare kommer att erbjudas rabatt på logi i anslutning till arrangemanget. Information om bokning och eventuell rabattkod skickas i samband med bekräftelsen av anmälan.


Pris per deltagarplats:

Fysiskt deltagande: 9 800 kr exkl moms.

*i priset ingår digitalt material samt all förtäring under dagen

Digitalt deltagande: 9 250 kr exkl moms.


Villkor: Fri avbokningsrätt fram till 30 dagar före datumtillfället av diskussionsdagen. Deltagarplats kan överlåtas till kollega.

Fakturering: Faktura skickas ut i anslutning till diskussionsdagen, cirka en månad före diskussionsdagens start med betalningsvillkor 30 dagar


Tider för diskussionsdagen:

Inskrivning/incheckning mellan klockan 08:30 - 09:00.

Digital incheckning sker mellan klockan 08:50 - 09:00.

Diskussionsdagen startar klockan 09:00.

Förmiddagspaus/fika klockan 10:15 - 10:30.

Lunch klockan 12:00 - 13:00.

Förmiddagspaus/fika klockan 14:30 - 14:45.

Diskussionsdagen avslutas klockan 17:00.

Program och diskussionsteman

Inskrivning

08:30 – 09:00 | Inskrivning

14:45 – 16:00 | Renskötselrätten: Juridiken möter verkligheten – från påverkan till intrång och ersättning

Pass 4:

Diskussionsdagen avslutas

Klockan 17:00

09:00 – 10:15 | Renskötsel som markanvändning – förutsättningar, rättigheter och rättvisalandskap

Pass 1:

10:30 – 12:00 | Samexistens och kumulativa effekter – när flera intressen möts

Pass 2:

Pass 3:

13:00 – 14:30 | Kunskapsunderlag och metodik – hur bedömer vi faktisk påverkan och intrång?

Incheckning och frukost

Pass 5:

16:00 – 16:50 | Avslutande paneldiskussion – vad krävs för bra beslut?


Huvudfråga

Varför renskötselns förutsättningar behöver förstås i ett större samhällsplaneringsperspektiv, med landskapet i fokus. Vad krävs för att skapa mer robusta, transparenta och förutsebara bedömningar av intrång i renskötselområden?


Centrala frågor

Huvudfråga

Vad behöver andra aktörer förstå om renskötselns kulturella, rättsliga och praktiska förutsättningar för att möjliggöra en långsiktigt livskraftig renskötsel?


Centrala insikter:

  • Christina Allard från Luleå tekniska universitet (LTU)
  • Karin Beland Lindahl från Luleå tekniska universitet (LTU)/Àjtte – Svenskt fjäll- och samemuseum
  • Kajsa Kuoljok från Àjtte – Svenskt fjäll och samemuseum
  • Per Sandström och Anna Skarin från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
  • Tomas Marsja, representanter från sameby renskötselns praktiska förutsättningar, erfarenheter och kunskap

Huvudfråga

Hur kan kumulativa effekter förstås och bedömas när flera projekt och markanvändningar påverkar samma landskap – och hur hanterar vi de målkonflikter som uppstår?


Kunskap och analys:

  • Per Sandström och Anna Skarin från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) - Bidrar med forskning om renar och renskötsel och metoder för att utvärdera kumulativa effekter, och hur man kan utveckla lösningar.
  • Karin Beland Lindahl från Luleå tekniska universitet (LTU)/Àjtte – Svenskt fjäll- och samemuseum
  • Frida Wästling från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) – Lyfter markägar- och fastighetsperspektivet samt hur intresseavvägningar och processer påverkar de lokala näringarna.
  • Kristin Nilsson från SWECO – Bidrar med konsultperspektivet på komplexa markanvändningsprocesser, med erfarenhet av rennäringsutredningar och analyser av exploateringars påverkan för rennäringen.
  • Tomas Marsja, representant från sameby – renskötselns praktiska förutsättningar, erfarenheter och kunskap

Inledning | Från historiska källor till beslutsunderlag – hur formas våra slutsatser?

Judit Johansson Malmgren, forskare i historia vid Luleå tekniska universitet, inleder passet med ett historievetenskapligt perspektiv på hur kunskapsunderlag tas fram, avgränsas, värderas och används.


Med utgångspunkt i historiska källor och erfarenheter från historievetenskapliga utredningar belyser hon hur metodval, källkritik, avgränsningar, motstridiga uppgifter och kunskapsluckor kan påverka de slutsatser som dras. Hon behandlar också vilken betydelse dessa faktorer får när historiska kunskapsunderlag används i juridiska beslutsprocesser.



Gemensam fördjupning och diskussion


Huvudfråga

Vilka kunskapsunderlag och metoder krävs för att göra en trovärdig och transparent bedömning av faktisk påverkan och intrång?


Centrala insikter:

Robusta beslutsunderlag kräver både kvantitativa och kvalitativa analyser. Transparens kring osäkerheter stärker kvaliteten i beslutsprocesserna.

  • Judit Johansson Malmgren från Luleå tekniska universitet (LTU)
  • Per Sandström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
  • Kristin Nilsson från SWECO – Bidrar med konsultperspektivet på komplexa markanvändningsprocesser, med erfarenhet av rennäringsutredningar och analyser av exploateringars påverkan för rennäringen.
  • Fredrik Warnquist, civilingenjör i Lantmäteri LTH.

Centrala insikter:

  • Advokaterna Camilla Wikland och Amanda Mikaelsdotter från Hope Advokater
  • Christina Allard och Berit Söderfalk från Luleå tekniska universitet (LTU)

Genom dagen belyses hur juridiska, ekonomiska, kulturella och forskningsbaserade perspektiv samspelar i frågor om intrång och markanvändning, samt hur olika kunskapssystem, strategisk planering och deltagande processer kan bidra till ökad legitimitet, transparens och förutsebarhet i beslutsfattandet.

  • Hur kan olika kunskapssystem mötas bra?
  • Vad krävs för mer robusta beslutsunderlag?
  • Hur bör osäkerheter hanteras?
  • Vad kan göras tidigare i processen?
  • Hur kan forskning, juridik och praktisk erfarenhet bidra till ökad legitimitet och förutsebarhet?
  • Finns det bättre sätt att bedöma kumulativa effekter och faktisk påverkan?

Aktörer

  • Christina Allard från Luleå tekniska universitet (LTU)
  • Berit Söderfalk från Luleå tekniska universitet (LTU)
  • Karin Beland Lindahl från Luleå tekniska universitet (LTU)/Àjtte – Svenskt fjäll- och samemuseum
  • Kajsa Kuoljok, Forskare, Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum
  • Per Sandström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
  • Anna Skarin från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
  • Advokaterna Camilla Wikland och Amanda Mikaelsdotter och Hope Advokater
  • Lantbrukarnas Riksförbund, (LRF)
  • Kristin Nilsson, Sweco Sverige AB
  • Fredrik Warnquist, civilingenjör i Lantmäteri LTH.
  • Tomas Marsja, representant från sameby.
  • Advokat Joel Mårtensson, Mannheimer Swartling Advokatbyrå
  • Judit Johansson Malmgren från Luleå tekniska universitet (LTU) – forskningsperspektiv
  • Möten mellan kunskapssystem: Kunskap, rättvisa och betydelsen av traditionell samisk kunskap (árbediehtu).
  • Renen och renskötselns förutsättningar: Renskötselns beroende av sammanhängande och funktionella landskap, samt kort introduktion rörande påverkan från annan markanvändning..
  • Redskap för att visualisera markanvändning och árbediehtu.
  • Rättviseaspekter i samverkan och mer jämbördiga beslutsprocesser: Samebyarnas uppfattning om rättvisa samt samernas inflytande i beslut (konsultationer och FPIC).
  • Vad är kumulativa effekter ur ett renskötselperspektiv?
  • Hur kan kumulativa effekter på renskötseln utvärderas och bedömas?
  • Finns det lösningar och åtgärder som kan förbättra tillgången på betesmark för renskötseln?
  • Hur kan målkonflikter hanteras – hur gör man och hur långt kan vi komma?

I diskussionen medverkar:

  • Styrkor och begränsningar i olika typer av kunskapsunderlag
  • Hur osäkerheter och kunskapsluckor kan synliggöras
  • Betydelsen av metodval, tidsperspektiv och geografisk skala
  • Hur forskningsbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap kan komplettera varandra
  • Vad som krävs för att ett beslutsunderlag ska vara användbart även i en rättslig process

Aktörer

  • Renskötselns historiska utveckling och rättsliga ställning (renskötselrätten)
  • Rätten till ersättning för innehavare av renskötselrätt
  • Hur aktuell praxis påverkar bedömningen
  • Vad som krävs för att styrka påverkan och intrång
  • Gränsdragningen mellan påverkan, intrång och väsentlig skada
  • Hur ersättning, värdering och renbetesgäld kan bedömas
  • Vilken betydelse kunskapsunderlag och bevisning får i processen
  • Hur juridiken hanterar osäkerhet och motstridiga underlag

Aktörer

Aktörer

Gemensam diskussion

I den efterföljande diskussionen möts olika perspektiv på hur kumulativa effekter, markanvändning och målkonflikter kan hanteras i praktiken.

Huvudfråga

Hur omsätts faktisk påverkan i landskapet till juridiska bedömningar av intrång, väsentlig skada och ersättning – och hur hanterar rättstillämpningen vetenskapliga underlag och osäkerheter?

Anmälan till diskussionsdagen

Genom att fylla i formuläret anmäler du din deltagarplats till dagen

Vanliga frågor

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna.

Hur anmäler man deltagarplats till diskussionsdagen?
Anmäl deltagarplats enkelt genom anmälningsformuläret och säkra din plats.
Det är viktigt att notera att ett inskickat formulär inte automatiskt innebär att en anmälan eller bokning av deltagarplats har gjorts. Den separata bokningsbekräftelsen som sen skickas ut måste godkännas.
Vad händer efter att man skickat in anmälningsformuläret för en deltagarplats?
Efter mottagande av ett anmälningsformulär skickas en separat bokningsbekräftelse. I bekräftelsen ingår information om fakturering, eventuella matallergier eller andra kostönskemål samt all övrig praktisk information om diskussionsdagen.
Avbokningsvillkor och fakturering?

Fri avbokningsrätt gäller fram till 30 dagar före diskussionsdagens faktiska datum.. Åhörarplats kan överlåtas till en annan deltagare.


Fakturering: Faktura skickas ut i samband med dagen, efter det att diskussionsdagen är genomförd med betalningsvillkor 30 dagar.

Kallelse och material?
En kallelse till diskussionsdagen skickas ut till deltagarna sju (7) dagar före dagen. Dagarna innan tillfället av diskussionsdagen får deltagarna det digitala materialet skickat till den angivna e-postadressen. Detta görs i överensstämmelse med GDPR och beställaren/kursdeltagaren.
Integritetspolicy?
EP Utbildning värnar om din integritet. De personuppgifter som lämnas i samband med ett anmälningsformulär används endast för att administrera din anmälan och hantera den information som är kopplad till diskussionsdagen.
Behandlingen av uppgifterna sker med stöd av den lagliga grunden avtal och berättigat intresse enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Uppgifterna sparas endast så länge det krävs för administration och uppfylla eventuella lagkrav.

Kontakta EP Edu utbildning

Tveka inte att höra av er om ni har frågor.