Datum: den 21 januari 2027
Plats: Luleå
Lokal: Clarion Hotel Sense, Skeppsbrogatan 34.
Tider: Inskrivning klockan 08:30 -09:00
Start klockan 09:00, dagen avslutas klockan 17:15
Pris per deltagarplats:
9 800 SEK exkl moms
Markanvändningen i norra Sverige förändras och intensifieras. Skogsbruk, gruvnäring, energiomställning, renskötsel, infrastruktur och samhällsutveckling gör anspråk på samma landskap – ofta med olika uppdrag, rättigheter, tidplaner och ekonomiska förutsättningar.
Diskussionsdag | 21 januari 2027 | Clarion Hotel Sense, Luleå
Program och agenda för diskussionsdagen är fastställd. Fler medverkande aktörer kommer att tillkomma fram till genomförandet, vilket breddar perspektiven ytterligare och stärker diskussionerna under dagen.
Syfte och mål
Beslut inom en verksamhet påverkar ofta förutsättningarna för flera andra. Därför kan frågor om markanvändning sällan lösas av en enskild aktör. De kräver kunskap om varandras förutsättningar, tidig dialog och förmåga att samordna planering, ansvar och beslut.
Samverkan kan inte läggas till i efterhand, när lokalisering, utformning och tidplan redan har begränsat handlingsutrymmet. Den behöver finnas med från tidiga vägval och markåtkomst till genomförande, uppföljning och långsiktiga överenskommelser.
Samma landskap. Olika uppdrag. Konkurrerande intressen.
Dagen börjar inte med juridiken. Den börjar med verkligheten – med de vägval, beroenden och kunskapsfrågor som formar förutsättningarna för markanvändningen.
Diskussionen berör fem sammanhängande områden:
Diskussionsdagen samlar aktörer med olika uppdrag, erfarenheter och perspektiv för att undersöka hur samverkan mellan markanvändande aktörer kan fungera bättre i praktiken.
Fokus ligger på att omsätta förståelse för varandras förutsättningar i konkreta arbetssätt. Det handlar om tidigare kunskapsutbyte, en gemensam överblick över den samlade markpåverkan, tydligare ansvarsfördelning och bättre former för samordning.
Diskussionerna ska inte stanna vid att beskriva målkonflikter och hinder, utan föra frågorna vidare till vad som behöver förändras, vilka möjligheter som finns och hur olika aktörer kan bidra till en mer fungerande hantering av konkurrerande markanvändning.
Olika uppdrag och intressen behöver inte innebära att diskussionen stannar. Tvärtom är det när perspektiven möts som möjligheterna att komma vidare blir synliga.
1. Förstå förutsättningarna
Tidiga vägval, konkurrerande intressen och kunskap om landskapet.
2. Synliggöra beroenden
Industriell utveckling, nätutbyggnad, infrastruktur och annan markanvändning.
3. Identifiera hinder och ansvar
Processer, myndighetsroller, ansvarsfördelning och ekonomiska konsekvenser.
4. Undersöka praktiska verktyg
Markåtkomst, värdering, ersättning, avtal och uppföljning.
5. Hitta vägar framåt
Från frågor och tidiga vägval till praktisk hantering
Beslutsmandat, rättsliga förutsättningar, handlingsutrymme och vad som krävs för att komma vidare när olika intressen står mot varandra.Målet är att inte stanna vid att identifiera målkonflikter och beskriva varför de uppstår.
Diskussionen ska också föra frågorna vidare till vad som behöver förändras, vilka möjligheter som finns och hur olika aktörer kan bidra till en mer fungerande hantering av konkurrerande markanvändning.
Olika uppdrag och intressen behöver inte innebära att diskussionen stannar. Tvärtom är det när perspektiven möts som möjligheterna att komma vidare blir synliga
Dagen bygger på att olika perspektiv behöver finnas representerade i samma rum. Forskning, juridik, renskötsel, skogsbruk, industri, myndigheter och andra markanvändande aktörer bidrar med olika erfarenheter och kunskaper. Det är i mötet mellan dessa perspektiv som frågor kan belysas ur flera synvinklar och nya möjligheter till samordning kan identifieras.
Det handlar om hela kedjan.
Från tidiga planeringsbeslut och kunskapsunderlag till samordning, avtal, ekonomiska villkor och rättsliga avvägningar.
Ambitionen är att skapa ett forum för konstruktiv dialog och erfarenhetsutbyte, där olika uppdrag och intressen får mötas utan krav på att alla ska tycka lika. Fokus ligger på gemensam diskussion och praktiska erfarenheter – inte traditionella verksamhetspresentationer.
Deltagarna lämnar dagen med en tydligare bild av vad som krävs för att samverkan mellan markanvändande aktörer ska fungera bättre:
Den centrala frågan är hur samverkan kan utvecklas, så att konkurrerande markanvändningsintressen kan hanteras mer förutsägbart, konstruktivt och långsiktigt.
Dialog förs löpande med ytterligare representanter från myndigheter samt samhällsbyggnads- och infrastruktursektorn. Därav kan ytterligare medverkande aktörer och perspektiv tillkomma fram till genomförandet av dagen.
Dag Avango
Professor och ämnesföreträdare i historia, Luleå tekniska universitet (LTU)
Dag bedriver forskning inom fälten teknik- och miljöhistoria, och kritiska kulturarvsstudier. Han har omfattande erfarenhet av att leda stora tvärvetenskapliga forskningsprojekt som rör markanvändningskonflikter och historiska förändringsprocesser i norr, kopplade till naturresurser, lokalsamhällen och geopolitik. Dag arbetar också med strategiska frågor kopplat till dessa forskningsområden, som Sveriges representant i Arktiska rådets Social and Economic expert group (SECEG) och i ledningsgruppen för universitetsalliansen Arctic Six.
Dag bidrar under dagen med historievetenskaplig expertis om hur och varför konflikter om naturresurser och markanvändning uppstår, liksom om hur historia och kulturarv konstrueras och mobiliseras i sådana processer. Detta är viktigt för förståelse av hur forskningsbaserad historisk kunskap kan ge struktur, transparens och ökad förutsebarhet vid komplexa markanspråk.
Judit Johansson Malmgren
Forskare och doktorand i historia, Luleå tekniska universitet (LTU)
Judits forskning behandlar historisk markanvändning, naturresursutvinning och markanvändningskonflikter i norra Sverige. Hon har, tillsammans med Dag Avango, Lars Elenius och Curt Persson medverkat i flera historievetenskapliga utredningar på uppdrag av Justitiekanslern om historisk bosättning och markanvändning inom Talma sameby och ytterligare samebyar som väckt talan mot staten efter Girjasdomen. Hon har därutöver särskilt undersökt hur historieskrivning används och får auktoritet i rättsliga och politiska processer kring mark- och nyttjanderättigheter. Därutöver deltar hon i ett antal forskningsprojekt som rör naturresurskonflikter, demokrati och industriell omställning.
Under dagen bidrar Judit med ett historievetenskapligt perspektiv på hur historiska kunskapsunderlag produceras, avgränsas, värderas och används i beslutsprocesser. Hon belyser hur metodval, källkritik, osäkerheter och historiska avgränsningar påverkar vad som kan sägas om tidigare markanvändning, men också vad som händer när sådan kunskap möter olika rättigheter, regelverk och samhällsintressen i dagens tillstånds- och beslutsprocesser.
Fredrik Warnquist
Civilingenjör i Lantmäteri, Lunds Tekniska Högskola, LTH
Expert inom fastighetsrätt. Civilingenjör i Lantmäteri LTH. Fredrik jobbar till vardags som lärare vid lantmätarutbildningen på LTH och har arbetat som både statlig och kommunal förrättningslantmätare. Han är särskild ledamot i Mark- och miljödomstolen och ordförande i Samhällsbyggarnas juridiksektion.
Under dagen bidrar Fredrik med ett fastighetsrättsligt perspektiv på markåtkomst, värdering och de ekonomiska konsekvenser som kan uppstå när olika markanvändningsintressen berör samma område. Han belyser hur fastighetsrättsliga förutsättningar och ekonomiska bedömningar påverkar hanteringen av markåtkomst och de överenskommelser som kan behöva träffas mellan berörda parter. I diskussionen knyts dessa frågor till avtalens utformning och till hur ansvar, ersättning och ekonomiska åtaganden kan hanteras när konkurrerande intressen ska samordnas. Därigenom bidrar han med ett perspektiv på samspelet mellan juridik, värdering och praktisk hantering av markåtkomst.
Peter Danowsky
Advokat och Senior Counsel, TIME DANOWSKY Advokatbyrå
Peter Danowsky har lång erfarenhet av rättsliga tvister och domstolsprocesser. Han företrädde bland annat Girjas sameby i rättsprocessen mot staten om jakt- och fiskerättigheter.
Under dagen bidrar Peter med perspektiv på vad som kan prövas i domstol, vilka förutsättningar som krävs för att nå framgång och vilka tidsmässiga och praktiska aspekter som behöver beaktas i en rättslig process. Han belyser även hur grundläggande rättigheter aktualiseras i svensk domstol, med koppling till situationer där konkurrerande markanspråk inte kan lösas genom dialog.
Tomas Underskog
Advokat och partner, Advokatfirman Åberg & Co AB
Tomas Underskog har mer än 25 års erfarenhet av fastighetsrätt, miljörätt och entreprenadrätt. Han arbetar bland annat med offentliga aktörer, företag och myndigheter i juridiska frågor som rör fastigheter, miljöprövning och entreprenader. Han har sedan mer än 20 år varit involverad i olika processer rörande samhällsomvandling och olika markintressen.
Under dagen bidrar Tomas med ett juridiskt perspektiv på hur avtal och andra rättsliga verktyg kan användas när flera markanvändningsintressen berör samma område. Fokus ligger på vilka frågor som kan hanteras genom avtal, hur överenskommelser kan omsättas i tydliga och genomförbara åtaganden samt var avtalens möjligheter och begränsningar går.
Tomas Marsja
Verksam renskötare
Tomas Marsja är verksam renskötare med lång erfarenhet av renskötsel, markanvändningsfrågor och samrådsprocesser.
Genom sitt praktiska arbete har han erfarenhet av hur förändrad markanvändning och olika intrång påverkar renskötselns förutsättningar. Han har även erfarenhet av frågor som rör renskötselrätt, konkurrerande markintressen och hur beslut om markanvändning påverkar möjligheterna att bedriva renskötsel.
Hans medverkan utgår från renskötarens perspektiv, med särskilt fokus på hur praktisk erfarenhet, forskning och kunskap om renskötsel kan få större betydelse i planering, samråd och beslut.
Anna-Sara Rannerud
Skogssame
Anna-Sara Rannerud bidrar med ett skogssamiskt perspektiv på markanvändning, renskötsel och konkurrerande markanspråk. Med utgångspunkt i erfarenheter av skogssamisk renskötsel belyser hon hur förändrad markanvändning, intrång och beslut om markens användning påverkar förutsättningarna för att bedriva renskötsel.
Under dagen medverkar Anna-Sara framför allt i diskussioner om tidiga vägval och processer där olika markanvändningsintressen möts. Hon synliggör vilka konsekvenser beslut om lokalisering och förändrad markanvändning kan få för skogssamisk renskötsel, vilka hänsyn som behöver uppmärksammas i ett tidigt skede och hur samråd och beslutsprocesser fungerar ur ett skogssamiskt perspektiv. Hennes medverkan tillför perspektivet på hur skogssamiska erfarenheter och kunskaper behöver tas tillvara i planering, samråd och beslut, och vad som krävs för att lösningar ska fungera även ur renskötselns perspektiv.
Karl Tiger
Samrådsansvarig i region Norrbotten, Sveaskog
Karl Tiger medverkar som representant för skogsbruket och bidrar med Sveaskogs perspektiv på samråd, markanvändning och hantering av konkurrerande markanspråk.
Med utgångspunkt i Sveaskogs roll som stor skogsägare i Norrbotten belyser Karl hur samrådsprocesser fungerar i praktiken när skogsbrukets intressen möter renskötsel, industriell utveckling, infrastruktur och andra anspråk på marken. Det handlar bland annat om hur olika intressen kommer in i processerna, hur avvägningar görs och vilka förutsättningar som krävs för att dialog och samordning ska leda vidare.
Hans medverkan tillför perspektivet på hur skogsbruket hanterar förändrade markanvändningsförutsättningar och vilka utmaningar som uppstår när flera aktörer behöver samsas om samma markområden.
Karin Nolén
Näringspolitisk strateg, Norra Skog
Karin arbetar som näringspolitisk strateg på Norra Skog och har omfattande erfarenhet av skogsbrukets ramvillkor, näringslivets förutsättningar och skogspolitiska frågor i norra Sverige. Genom sin roll har hon djup insikt i det medlemsägda skogsbrukets unika villkor och de komplexa avvägningar som uppstår när olika markanvändningsintressen möts på samma yta.
Under dagen medverkar Karin främst i diskussionerna kring tidiga vägval samt processernas praktiska och rättsliga flaskhalsar. Med utgångspunkt i skogsägarrörelsens näringspolitiska perspektiv belyser hon hur det enskilda, familjeägda skogsbruket påverkas av konkurrerande markanspråk. Hon tillför ett tydligt fokus på hur samspelet mellan äganderätt, långsiktigt brukande, rennäring och andra samhällsintressen måste hanteras för att värna privata enskilda skogsägares förutsättningar. Karin bidrar med erfarenheter av hur samråd och regelverk kan utvecklas för att skapa förutsebarhet, undvika sena låsningar och säkerställa en hållbar samexistens över tid.
Mattias Åhrén
Professor i urfolksrätt
Mattias Åhrén är professor i urfolksrätt och har lång erfarenhet av forskning och juridiskt arbete med frågor som rör urfolks rättigheter, samerätt och staters skyldigheter gentemot urfolk.
Under dagen bidrar Mattias med ett rättsligt perspektiv på samiska rättigheter och konkurrerande markanspråk. Han belyser hur urfolks rättigheter förhåller sig till andra intressen i markanvändningen, vilka rättsliga ramar som gäller och vad dessa innebär när olika intressen inte kan förenas. Hans perspektiv bidrar också till diskussionen om hur samiska rättigheter behöver beaktas i planering, beslutsfattande och samverkan.
Bengt Kriström
Professor i naturresursekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Bengt Kriström är professor i naturresursekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har lång erfarenhet av forskning inom samhällsekonomisk analys, miljö- och naturresursekonomi samt metoder för att värdera olika typer av samhälls- och naturresursvärden. En central del av hans forskning handlar om hur värden som inte fångas av marknaden kan synliggöras och vägas in i ekonomiska analyser och beslutsunderlag.
Under dagen bidrar Bengt med ett samhällsekonomiskt och metodmässigt perspektiv på konkurrerande markanvändning. Han belyser hur olika värden, kostnader och nyttor kan identifieras och värderas, vilka konsekvenser som riskerar att förbises och hur samhällsekonomiska analyser kan användas när olika intressen står mot varandra. Hans perspektiv bidrar till diskussionen om hur beslutsunderlag kan utvecklas för att bättre synliggöra konsekvenserna av olika markanvändningsalternativ och ge en mer heltäckande bild av vad olika vägval innebär för samhället.
Datum: den 21 januari 2027.
Plats: Luleå.
Lokal: Clarion Sense, Skeppsbrogatan 34.
*Gällande logi: Logi finns även möjlighet att boka vid behov på Clarion Hotel Sense.
Vi rekommenderar att eventuell logi bokas i samband med anmälan av deltagarplats,
då tillgängligheten kan vara begränsad.
Som deltagare erhålls 20 % rabatt på logi. Bokningskod för rabatten skickas i samband med bekräftelse vid en anmälan av deltagarplats.
Pris per deltagarplats: 9 800 kr exkl moms
*i priset ingår digitalt material samt all förtäring under dagen.
Villkor: Fri avbokningsrätt fram till 30 dagar före datumtillfället av diskussionsdagen. Deltagarplats kan överlåtas till kollega.
Fakturering: Faktura skickas ut i anslutning till diskussionsdagen, cirka en månad före diskussionsdagens start med betalningsvillkor 30 dagar.
Tider för diskussionsdagen:
Inskrivning/incheckning mellan klockan 08:30 - 09:00
Diskussionsdagen startar klockan 09:00
Förmiddagspaus/fika klockan 10:10 - 10:25
Lunch klockan 12:30 - 13:30
Förmiddagspaus/fika klockan 14:30 - 14:45
Diskussionsdagen avslutas klockan 17:15
Dagen vänder sig till dig som arbetar med markanvändning, exploatering och samhällsutveckling
Inskrivning
08:30 – 09:00 | Inskrivning
09.00–10.10 | Tidiga vägval – vad behöver uppmärksammas innan besluten låses?
Pass 1:
10.25–11.30 | Industri och nätanslutning – när projekten är beroende av varandra
Pass 2:
Pass 3:
11.30–12.30 | Kunskapsunderlag – vad vet vi, vad är osäkert och hur bedömer vi det?
Incheckning
Pass 4:
13.30–14.30 | Processen – var fastnar det?
Praktiska flaskhalsar, miljöprövning, ansvarsfördelning och ekonomiska låsningar. Vad hindrar aktörerna från att komma vidare?
Processer kan fastna när ansvar är otydligt, tidplaner skiljer sig åt eller samordningen brister. Även sena underlag och oenighet om ekonomiska konsekvenser och kostnadsansvar kan försvåra vägen framåt.
Den kommande reformeringen av miljöprövningen, med en ny Miljöprövningsmyndighet från den 1 juli 2027, aktualiserar frågor om myndigheternas roller, ansvar och hur prövningsprocesserna ska fungera framöver. Vilken betydelse får förändringarna för hanteringen av konkurrerande markanvändningsintressen?
I detta pass undersöker vi var processerna fastnar, hur organisatoriska, rättsliga och ekonomiska hinder påverkar möjligheterna att komma vidare och vad som behöver förändras för att skapa bättre samordning.
Ekonomiska konsekvenser och konkurrerande markanvändning
Vilka ekonomiska konsekvenser, värden och målkonflikter uppstår vid konkurrerande markanvändning? Hur kan dessa analyseras och bli en del av bättre beslutsunderlag?
Diskussionsfrågor
Hur kan olika markanvändningsintressen och konsekvenser synliggöras innan lokalisering, utformning och tidplan begränsar handlingsutrymmet?
Tidiga beslut om lokalisering, utformning och tidplan påverkar handlingsutrymmet långt fram i processen. Om berörda intressen involveras sent kan alternativen redan ha begränsats och förändringar bli kostsamma eller svåra att genomföra.
I detta pass ligger fokus på vad som behöver synliggöras tidigt, hur olika intressen kan beaktas och vilka miljökrav, miljökvalitetsnormer och förutsättningar för kommande miljöprövning som behöver uppmärksammas innan viktiga vägval görs.
Diskussionsfrågor
Hur skapar vi en helhetsbild när industrietableringar, energiförsörjning och nätutbyggnad planeras i separata processer?
Industrietableringar är ofta beroende av ny eller förstärkt nätkapacitet. Samtidigt planeras industri, nätutbyggnad och annan infrastruktur genom skilda processer och tidplaner – trots att projekten kan påverka samma landskap och andra markanvändningsintressen.
När beroenden och samlade konsekvenser inte synliggörs i tid riskerar viktiga vägval att göras utan en helhetsbild.
I detta pass undersöker vi sambanden mellan industri, energiförsörjning, nätutbyggnad och annan markanvändning. Fokus ligger på hur aktörer kan skapa bättre överblick och samordna sina processer när ingen enskild aktör ansvarar för helheten.
Diskussionsfrågor
Hur kan historiska källor, forskning och erfarenhetsbaserad kunskap komplettera varandra när beslutsunderlagen skiljer sig åt?
Beslut om markanvändning bygger på olika kunskapsunderlag. Historiska källor, forskning och erfarenhetsbaserad kunskap kan komplettera varandra, men också ge olika bilder av markens användning och förutsättningar.
Underlagen kan vara ofullständiga, bygga på olika metoder eller tolkas på skilda sätt. Val av källor, geografiska avgränsningar och tidsperspektiv påverkar därför vilka slutsatser som kan dras.
I detta pass diskuterar vi hur olika kunskapsformer kan vägas samman, hur osäkerheter bör hanteras och vad som krävs för att beslutsunderlagen ska ge en så rättvisande bild som möjligt.
Diskussionsfrågor
14:45 - 15:55 | Avtal och praktiska verktyg – vad kan vi faktiskt göra annorlunda?
Markåtkomst, värdering, ersättning, ekonomiska konsekvenser, riskfördelning, ansvar och uppföljning. Hur skapar vi överenskommelser som fungerar även i genomförandet?
När flera markanvändningsintressen berörs behöver ansvar, villkor och ekonomiska konsekvenser tydliggöras. Markåtkomst, värdering, ersättning och fördelning av kostnader och risker påverkar vilka överenskommelser som är möjliga att genomföra.
Avtal behöver reglera både ansvar och åtaganden och fungera även när förutsättningarna förändras.
I detta pass undersöker vi hur juridik, värdering, ersättning och ekonomisk riskfördelning kan samspela. Vilka verktyg finns, vad behöver regleras och vad kan avtal och ekonomiska lösningar faktiskt åstadkomma?
Ekonomiska analyser och värderingar i praktiken
Hur kan ekonomiska analyser och värderingar användas vid markåtkomst, ersättning, förhandlingar, avtal och uppföljning? Hur kan analyserna bidra till mer välgrundade bedömningar och fungerande överenskommelser mellan parter med olika intressen?
Diskussionsfrågor
Pass 5:
Centrala insikter:
Att gå från enskilda projektperspektiv till en förståelse för hur beroenden och samlad påverkan behöver hanteras.
Perspektiv: Industri och projektutveckling, elnätsinfrastruktur, renskötsel och skogsbruk.
Medverkande aktörer:
15.55–16.45 | När intressena inte går att förena – vilka rättsliga vägar återstår?
Beslutsmandat, grundläggande rättigheter, domstolsprövning och rättsliga gränser.
Vad återstår när samordning och avtal inte räcker, och hur fattas och prövas beslut inom gällande rättsliga ramar?
Alla målkonflikter kan inte lösas genom dialog, mer kunskap eller nya avtal. Ibland kvarstår motstående intressen och rättigheter trots försök till anpassning och samordning.
Då aktualiseras frågor om beslutsmandat, rättsliga ramar och möjligheten till domstolsprövning. Vilka krav ställs på underlag och bevisning, hur lång tid kan en process ta och vilka konsekvenser får den för berörda aktörer?
I detta pass diskuterar vi vad som händer när en gemensam lösning inte är möjlig, var gränserna för samförstånd går och vilka beslutsvägar som återstår.
Diskussionsfrågor
Pass 6:
Centrala insikter:
Att synliggöra vad som behöver komma in tidigare i planering och projektutveckling för att undvika att handlingsutrymmet begränsas i onödan.
Medverkande aktörer:
Centrala insikter:
Att tydliggöra hur olika kunskapsformer kan användas och värderas, och vad som krävs för att osäkerheter inte ska döljas eller leda till felaktiga slutsatser.
Medverkande aktörer:
Centrala insikter:
Att identifiera var processerna faktiskt tappar fart, hur myndigheternas roller och ansvar påverkar möjligheterna att komma vidare och vilka organisatoriska, processuella och ekonomiska förutsättningar som behöver förändras.
Perspektiv: Skogsbruk, industri och projektutveckling, juridik, myndighetssamordning, kommunal planering och beslutsfattande samt renskötselns praktiska förutsättningar.
Medverkande aktörer:
Centrala insikter:
Att tydliggöra hur markåtkomst, värdering, ersättning, avtal och uppföljning kan samspela och vilka förutsättningar som krävs för att överenskommelser ska fungera i praktiken och över tid.
Medverkande aktörer:
Centrala insikter:
Att tydliggöra vad som händer när dialog och samordning inte leder till en gemensam lösning, vilka beslutsvägar som återstår och vad dessa innebär i praktiken.
Medverkande aktörer:
16:45–17.15 | Avslutande samtal - från insikter till förändring
Vad behöver förändras i arbetssätt, processer och ansvarsfördelning, och vad kan varje aktör själv bidra med?
Under dagen har vi belyst konkurrerande markanvändning från tidiga vägval och kunskapsunderlag till processer, avtal, ekonomi och rättslig prövning. I det avslutande samtalet samlar vi dagens erfarenheter och diskuterar vad som faktiskt kan förändras: i arbetssätt, ansvarsfördelning och samordning.
Målet är att synliggöra vad som faktiskt går att förändra – inte bara vad andra borde göra, utan också vad varje aktör själv kan bidra med för att hanteringen ska fungera bättre i praktiken.
Format: Öppen diskussion med samtliga medverkande aktörer på scen. Deltagarna uppmanas att ställa frågor, lyfta egna erfarenheter och föreslå konkreta vägar framåt. Diskussionen handlar inte om att lösa alla målkonflikter, utan om att identifiera vad som behöver förändras – och vem som kan börja göra det.
Diskussionsfrågor
Pass 7:
Klockan 17:15
Diskussionsdagen avslutas
Samverkanfråga:
Hur kan aktörer använda dialog, underlag och samordning så långt som möjligt innan frågan går vidare till beslut eller rättslig prövning och hur säkerställs att beslut och konsekvenser sedan hanteras gemensamt?
Samverkanfråga:
Hur kan avtal, ersättningslösningar och uppföljning utformas genom dialog mellan parterna, så att ansvar, risker och förändrade förutsättningar hanteras i praktiken – inte bara på papperet?
Samverkanfråga:
Hur kan aktörer tidigare identifiera var processer riskerar att fastna, tydliggöra vem som har mandat och ansvar, och skapa bättre samordning mellan planering, samråd, prövning, markåtkomst och genomförande?
Samverkanfråga:
Hur kan olika kunskapsformer och erfarenheter tas tillvara gemensamt, så att osäkerheter och kunskapsluckor blir synliga tidigt nog för att påverka beslutsunderlaget?
Samverkanfråga:
Hur kan projektägare, nätägare, myndigheter och berörda markanvändare samordna information, tidplaner och beslut när ingen enskild aktör ansvarar för helheten?
Samverkanfråga:
Vilka konkreta samverkansåtaganden kan respektive aktör ta med sig från dagen: Vad kan man själv börja göra annorlunda, och vad kräver gemensam uppföljning?
Samverkanfråga:
Hur kan renskötsel, skogsbruk och projektägare samverka redan innan lokalisering, utformning och tidplan låser handlingsutrymmet?
Genom att fylla i formuläret anmäler du din deltagarplats till dagen
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna.
Anmälan är bindande, men avbokning kan ske utan kostnad fram till 30 dagar före diskussionsdagens genomförande. Vid avbokning senare än 30 dagar innan dagen debiteras full avgift.
Om du får förhinder kan din deltagarplats kostnadsfritt överlåtas till en kollega.
Fakturering: Faktura skickas ut i samband med dagen, efter det att diskussionsdagen är genomförd med betalningsvillkor 30 dagar.